Jag har förstått att man kanske ska skriva om sin fotografi? Men själv har jag svårt för att skriva eller sätta ord på mina egna bilder. De ska tala för sig själva tycker jag personligen. Så det får bli mera som ett runtomkringsnack för mig istället i så fall. Inget sönderanalyserande ordsnobberi som det ofta kan bli när recensenter och experter tar sig an bilder och bildkonst. En del gillar att illustrera/beskriva något med text och bild. Inget fel i det, men för mig blir den typen av fotografi mera ett journalistiskt sätt att se på bilder. Och det är inte det jag vill åstadkomma.
I alla fall, 52 negativ i vanligt svartvitt har blivit kopierade i mörkrummet hittills i år. Och ungefär ett hundratal kopior har tagits fram (jag brukar göra två av varje). Mindre bilder än vanligt kanske men försommaren och sommaren ägnades mycket åt att renovera fasaden och måla vårt hus. Då hanns varken fotograferande eller något bildmakeri i dunkelkammaren med. Bilden på papper är ju mitt slutliga mål och jag gör allt svartvitt själv här hemma. Nr 52 i ordningen blev en från Åsnens Nationalpark i Kronobergs län. Ett fem år gammalt negativ som nu äntligen blivit kopierat till positiv i fysisk form. Jag tyckte väl inte det såg något ut då, men nu blev det bra tycker jag.
Vi besökte Trollberget vid Hulevik 2020, en vacker plats för utflykter. Att fotografera det vackra i naturen, det jag brukar kalla vykortsbilder, intresserar mig mindre numera. En fotograf jag läste om brukade köpa vykort istället på semestern, och sen letade han efter annat som intresserade honom mera för sin egna fotografi. Jag funderar nog ungefär likadant. Det vackra har så många andra förevigat tidigare, så det är ingen utmaning för mig som bildmakare. Även om det kan bli en och annan sån bild med mobilen. Jag tog även en hel del svartvita landskapsbilder för ett par år sen (Skogen och Sjön) då jag gick på cellgifter. Det var mest för att stilla oron och njuta medans tid är, och kameran fick följa med då. Då visste man inte något om framtiden, inte nu heller för den delen, men jag är frisk och ingen sjukdom har hittats på de efterföljande kontrollerna.
Jag letade ändå upp några utsnitt vid Nationalparken som jag tyckte kunde vara värt att ta mig an. Vid stranden fanns en fin ny brygga och där blev det läge att ta några exponeringar. Här är det Zeiss vidvinkel Distagon 4/25mm (M42 gänga) och Zeiss Ikon SL706 som användes. Kompositionen med bryggan och stenen tycker jag blev bra. Jag letar ofta utsnitt där jag försöker få delarna i bilden att samverka. Jag positionerade kameran så att jag fick hörnet av bryggan att ligga mot vinkelhörnet av vattenlinjen som bildats på stenen. Och där satt kompositionen för mig. Vill jag säga något med bilden? Nej, den är ett resultat av hur jag ser på saker och miljöer som passerar revy. Inte svårare än så.
BW 52 - 2025
Hulevik - augusti 2020
Silvergelatin 16x22cm
____________
_____
_
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar