onsdag 6 maj 2026

TANKAR KRING FOTOGRAFERANDET I STADEN

Igår träffade jag en man vid Växjö Teater, när jag stod och fotograferade en bild vid teaterns baksida. Frågade inte om hans namn men han hade sitt arbete på teatern och trodde jag fotade någon som felparkerat där. Men så illa var det inte. Istället blev det en fin pratstund om teatern, min kamera som är ungefär jämngammal med månfärderna 69-72 (där den specialbyggda varianten av denna svenska kamera med elektrisk motordrift och tåliga material användes), och lite annat. Kul när människor intresserar sig och gör det på ett positivt och trevligt sätt. Då blir man glad. Vet man inte och undrar eller har funderingar så är det alltid bra att fråga. Jag pratar gärna en stund om det jag håller på med.


Mitt fotograferande i Växjö har ju hållit på några månader nu. Första delen varade under ca 1½ år 2023-24, med uppehåll för min tumöroperation och rehabilitering efter den. Inte samma krafter då på grund av cellgifter, men det gick det också. Jag upptäcker nu att trots att jag gått nästan samma rundor och sett samma saker, både då 2023-24 och under denna vinter/vårvintern, så hittar jag nya bilder hela tiden. Vad jag också noterar är att jag helst använder samma kamera som jag helst använde då också. Även att det är samma brännvidd som sitter på till nästan alla bilder jag ser. Normalen! Den som ger ett perspektiv/utsnitt ungefär som det man ser med ögat utan kamera. Då 2023 hade jag Planar 80mm. Nu växlar jag den med Planar 100mm. Alltså motsvarande ungefär 50 och 63 mm för analog småbild 24x36 eller digitalt fullformat.


Så frågan inställer sig alltid, behöver jag mera än en normal? Kan begränsningar kanske till och med vara kreativt och välgörande för bildseendet och det man håller på med? Det ska också erkännas att jag sällan under mitt flanerande på gatorna har annat med mig än dessa två brännvidder. Trots att jag har ett par till att välja mellan. När man ser till de stora fotograferna och vad de använde och använder, så upptäcker man precis samma sak De är väldigt begränsade i sin utrustning. Och förvånansvärt ofta rör det sig mest om en eller ett par brännvidder. Och om normaler kring 50mm, eller 80mm för mellanformatet. Eller nån kort vidvinkel 35mm eller 38mm. Vad drar man för slutsatser av det? Något att fundera på för många tror jag, inte minst för sin egna del.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

TANKAR KRING FOTOGRAFERANDET I STADEN

Igår träffade jag en man vid Växjö Teater, när jag stod och fotograferade en bild vid teaterns baksida. Frågade inte om hans namn men han ha...