2025 blev ett mellanår vad gäller fotografi. Efter det mera intensiva 2024. Dock deltog jag med tre fotogram vid den jurybedömda utställningen 30x30 på galleri Oscar i Mjöhult utanför Höganäs under hösten. Och även med några bilder under den lokala Konst- och Hantverksgruppen i Lessebo och deras Midsommarutställning. Men jag känner alltmera att fotografi, i alla fall den fotografi som jag ser som den mest intressanta och som jag tycker håller fast vid fotografibegreppet per definition, är lite malplacerad i dessa sammanhang. Man vill gärna att det ska sticka ut på ett eller annat sätt mot vanlig fotografi, genom att exempelvis förädla fotografiet med olika metoder. Typ udda/speciella/ kameror eller äldre förfaranden i mörkrummet, från fotografins barndom (mer eller mindre giftiga) eller annat där tryck och/eller specialtekniker används med fotografi som utgångspunkt. Eller för den skull modernare digitala metoder med datorns hjälp som på olika sätt vill "förädla" bilderna och närma sig den målade- eller grafiska konsten i uttryck och resultat. Är det vad man vill se så blir den vanliga raka fotografin i färg eller svartvitt inte lika gångbar längre. Det ska skruvas till rent tekniskt på olika sätt för att anpassas till konstvärldens normer och synsätt. Men jag kan ha fel. Det är min personliga upplevelse.
En del säger att konsten har "kapat" fotografin. Strömholm skrev redan på sin tid att "i konstfamiljen är fotografen något av en bortbyting. Osäker på sitt ursprung, kan även en bra bildskapare ta till sig de mest underliga attityder: Bildskaparen kan se sig själv som "bara fotograf" och låna ut sitt språk till journalistiken och den politiska propagandan. I vissa fall blir fotografen "proffset" som säljer sitt kunnande och prostituerar sina ögon. Den mest förljugna attityden har de som hoppas ge fotografin ett lika-penningvärde med måleriet. De förstör sina negativ, och önskar sälja kopiorna som investeringsobjekt."
Att året för min del blev ett mellanår fotografiskt har sina förklaringar. Försommaren och sommaren ägnades åt husmålning och diverse reparationer av panel. Under sommaren/förhösten rensade vi även garagets takpannor från mossa och alger, samt lagade panelen och målade där också. Inne i garaget har vi färdigställt arbetet med att sätta isolering i väggarna och klä dom med gipsskivor samt förbereda för diverse elarbeten som ska komma nu detta nya år 2026. Och nu i slutet av året har vi dessutom fått hela hustaket med innertak, pannor, vindskivor och allt plåtarbete (även runt skorsten), helt utbytt, samt panelen på baksidans gavelspets utbytt och justerad så att den ligger rätt över plåten mot husets nederdel. Köks/altandörren är utbytt och garagets framsida har också fått ny panel. En port väntar vi på att få levererad och insatt de närmaste dagarna. Detta med hustaket, panelen och garaget, har vi inte kunnat eller orkat med själva utan anlitat en byggfirma för. Men slutmåla det som nu är utbytt till nytt grundmålat, ska vi försöka göra själva under försommaren som kommer. Till detta kan läggas en månads konvalecens med först 14 dagars influensa (som jag och Margret ådrog oss under ett besök på Ullared med trångt, mycket folk och dålig ventilation under vår vecka i Falkenberg i slutet av augusti) och sen ytterligare 14 dagars bihåleinflammation på det som följd. Så ni förstår nog varför 2025 blev som det blev gällande mitt fotograferande. Och ser man till starten av 2026, så har det fortsatt gå på sparlåga, även om jag gjorde en fotosession vid det sedan 1981 nedlagda Bröderna Greéns Glas- och Kristallsliperi nu i början på året. Trots att det var rent dokumentärt så tycker jag det blev lyckat i alla fall.
För att det ska bli några bilder till denna första blogbpost för 2026, kommer några av de 29 som blev resultatet av fotograferingen vid Kristallsliperiet i Fagerhult för 9 dagar sedan. Jag använde en över 50 år gammal Zeiss/Contax 28mm adapterad på ett 6 år gammalt digitalt kamerahus.
____________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar